Internet of Things (IoT): Vad handlar det riktigt om?

Internet of Things (IoT): Vad handlar det riktigt om?

Sakernas Internet, allmänt känt som Internet of Things eller kortare sagt IoT, är ett av de hetaste samtalsämnena i den globala IT-branschen just nu. Antalet artiklar, seminarier, kurser, akademisk forskning och kommersiella projekt växer mycket snabbt, och det tycks inte finnas något slut i sikte. Sakernas Internet kallas ofta den nästa industriella revolutionen och något som kommer att stort förändra företag, affärsmodeller och även hela branscher. Samtidigt finns det också en ökande mängd företag som frågar sig: “Vad är det här egentligen? Borde jag vara orolig? Borde jag göra något åt detta?”. Med andra ord, medan denna hype fortsätter att växa, så växer också ångesten och bristen på klarhet bland företag av alla storlekar, som är upptagna med att jobba hårt på sin kärnverksamhet och inte har råd att spendera mycket tid och ansträngningar på att studera detta ämne.

Vi vill avmystifiera IoT:n genom att lägga fram grundfakta, mera klarhet och några praktiska tankar om vad IoT innebär, samt hurdana affärsmöjligheter det kan innebära också för dig. Om du är intresserad av grundläggande fakta samt potentiella affärsmöjligheter i samband med IoT, fortsätt läsa.

Förstå grunderna.

Vad betyder IoT? Gartner Group, en ledande global forsknings- och rådgivningsfirma inom IT-branschen definierar det som “Internet of Things (IoT) är det nätverk av fysiska objekt som innehåller inbyggd teknik för att kommunicera och upfatta eller interagera med sina inre tillstånd eller den yttre miljön.”

På enkelt språk betyder detta att fysiska saker kan samla in information, kommunicera med varandra och utbyta information. I praktiken kan dessa saker vara till exempel sensorer, smarttelefoner, datorer, hushållsapparater, industriella maskiner – i stort sett allting – som kan samla in, bearbeta och skicka data vidare för användning och analys via olika nätverk. Antalet av dessa fysiska objekt väntas öka från nuvarande en miljard till 50 miljarder år 2020. Tillväxten drivs av teknologi som blir allt snabbare, bättre och billigare – till exempel är kostnaden för enkla, billiga datorer för närvarande mindre än 30 €, vilket gör det möjligt att bygga IoT-applikationer med låga kostnader. På motsvarande sätt sjunker också kostnaderna för att ansluta IoT-apparater till nätverk.

Raspberry Pi, en dator av kreditkorts-storlek för cirka 30 €, den mest sålda persondatorn i Storbritannien och en populär plattform för utveckling av IoT-tillämpningar.

Efter att data samlas in av IoT-apparaten, måste datan sändas, lagras och bearbetas någonstans, eftersom IoT-apparaterna vanligtvis inte innehåller något minne. Detta är också en viktig faktor som gör det möjligt att driva ner kostnaderna för apparaterna. Oftast lagras datan i en molntjänst, som i praktiken är en databehandlings-infrastruktur som datorer och andra apparater kan få tillgång till via Internet. Molntjänster omfattar nätverk, servrar, lagring, applikationer och tjänster som kan nås och användas på distans via nätet. Molntjänster möjliggör stordriftsfördelar, liknande allmän infrastruktur som exempelvis elnätet eller vattenförsörjningen. Företag kan undvika stora initiala investeringar i infrastruktur, eftersom de inte behöver sin egen dedikerad infrastruktur, utan kan använda molntjänsten då det behövs och endast betala enligt det verkliga bruket. Exempel på globala molnplattformar är t.ex. Microsoft Azure och Amazon Web Services, och det finns väldigt många andra, stora och små, globala och lokala leverantörer av molntjänster.

IoT:ns affärsnytta – det här är den viktigaste aspekten.

Tekniken möjliggör IoT, men de viktigaste aspekterna för att få mervärde ur IoT är människorna, processerna och affärsmiljön där IoT ska användas. Data som samlats in har i sig inget värde – för att få ut mervärde måste datan vara relevant i specifika affärssammanhang, antingen som sådan eller genom att kombinera den med andra datakällor. Och även efter detta måste datan utnyttjas, antingen för att förstå ett visst problem bättre, eller genom att använda den för att göra bättre och mer korrekta beslut. Den exponentiella tillväxten av olika typer av sensorer och datafångande apparater innebär att endast fantasin sätter gränserna för vilka data att samla in – svara bara på frågan: vilken information skulle hjälpa mig driva min verksamhet bättre, och är jag redo att börja IoT-resan i min affärsverksamhet?

Allt detta låter redan lovande, men det finns faktiskt mycket större möjligheter än att bara utnyttja data för att förbättra den nuvarande verksamheten – de stora möjligheterna för företag ligger i att bilda helt nya affärsmodeller, som utnyttjar ny data som en tillgång som gör det möjligt att utveckla nya affärsmodeller som tidigare var helt utom räckhåll. Dessa nya affärsmodeller bygger ofta på en idé eller insikt om hur den redan samlade datan kan användas i helt nya sammanhang. I vissa fall kan också rådata och försäljning av det vara en lukrativ affärsmöjlighet.

Som sagt så har själva datan absolut inget värde, om den inte används på ett sätt som tillför mervärde till organisationen eller dess kunder. Detta kan låta självklart, men verkligheten är att många IoT-initiativ är fortfarande alltför teknikfokuserade och saknar en stark affärssynvinkel.

Exempel på framgångsrika IoT-lösningar.

Här är några exempel på affärsmodeller där IoT verkligen har ökat på produktiviteten och givit mervärde. Dessa exempel är bara toppen av isberget, eftersom det uppstår nya möjligheter i olika situationer varje dag, överallt, i alla branscher. Det är värt att notera att varje företag, organisation och situation är unik och måste studeras utifrån sitt eget unika perspektiv, för att uppnå bästa resultat.

• Optimering av energi och prestanda: energiförbrukningen i maskiner kan optimeras med hjälp av IoT-lösningar. Till exempel i den marina industrin används energisparande lösningar, i vilka fartygens prestanda-data används för att minska energiförbrukning och utsläpp, optimera rutter och spara kostnader. På samma sätt kan detta tillämpas t.ex. i fabriker, där maskinernas prestandanivåer, energiförbrukning och underhållsstopp kan minimeras.
• Förebyggande underhåll: sensordata kan användas för att förutsäga eventuella kommande fel redan innan felen inträffar, vilket bidrar till att minska mängden oplanerade underhållsstopp och sparar kostnader.
• Rörlighet och automatisering: IoT-teknologi kan användas för att styra autonoma fordon såsom bilar, jordbruks- och industriell utrustning, vilket minskar behovet av manuell hantering, ökar automatiseringsnivån och möjliggör att fordon och utrustning kan jobba under svåra förhållanden där mänsklig verksamhet inte är möjlig.
• Kontinuerlig mätning och övervakning av nästintill allt: Till exempel är det inte ovanligt att kvalitetsrelaterade skador kan förekomma i byggnader under åren. För att undvika kostsamma renoveringar efter att det är för sent, kan billiga och långvariga sensorer monteras in i byggnadskonstruktionerna för att mäta luftfuktighet och andra aspekter, ge en tidig varning om det behövs, och även automatiskt vidta korrigerande åtgärder som t.ex. justering av värmen eller luftkonditioneringen för att undvika större skador.
• Fjärrkontroll av projekt och aktiviteter: företag kan ha projekt där personalen och utrustningen finns på långt avstånd från varandra, ibland till och med över hela världen, medan projektledningen samtidigt har ett behov av att övervaka projektets framskridning och styra aktiviteter, helst i realtid. Detta kan åstadkommas genom att göra det möjligt för personalen och utrustningen att samla in data om status och framsteg, och dela datan till en gemensam molntjänst, från vilken projektledningen kan köra relevanta statusrapporter och styra nästa steg. Med en sådan lösning är projektledningen inte längre bunden till en tid och en plats, utan kan arbeta var som helst, när som helst.
• Omvandling av en hel bransch: I en bil, till exempel, kan programvara användas för att hantera saker i bilen som tidigare krävde fysiska, mekaniska delar. Detta gör att tillverkarna av de mekaniska delarna plötsligt inte behövs längre. På samma sätt kan detta tillämpas i många andra produkter, där programvara kan ersätta nuvarande lösningar eller aktivera helt nya funktioner, vilket i sin tur kan ge upphov till helt nya affärsområden.

Vad göra annorlunda och hur starta en framgångsrik IoT-transformation?

Som sagt så fokuserar en hel del av IoT-hypen på den underliggande teknologin. Ändå hjälper inte enbart teknologin att skapa mervärde för ditt företag. Här är fyra steg som vi anser vara relevanta då du utforskar IoT som ett sätt att tillföra mervärde och öka produktiviteten i din verksamhet.

1. KARTLÄGG möjligheterna: Från ångest och brist på förståelse till medvetenhet samt teknik- och affärsförståelse.

• Identifiera ett mångsidigt team av affärs- och IT-ledare inom organisationen som du vill jobba med för att kartlägga möjligheter som IoT öppnar upp för ditt företag.
• Starta processen genom att betrakta din industri, strategi och operativa modell – inte genom att titta på tekniken såsom IT-system, sensorer eller molntjänst-leverantörer. Tänk på affärsmöjligheter, brainstorma idéer och skapa strukturerade scenarier. Några av de viktigaste frågorna som du bör tänka på är:

Vilka är de viktigaste disruptiva krafterna i IoT som kan påverka din bransch och ditt företag?

Vilka av dina affärsområden och -modeller kommer att påverkas först? Varför? Hur?

När disruptioner inträffar, vad är det bästa som kan hända? Vad är det värsta (t.ex. nya konkurrenter med helt nya affärsmodeller)? När och hur snabbt kan förändringen inträffa? När den inträffar, kommer du att sitta på förar- eller passagerarplatsen?

2. KLARGÖR möjligheterna: från vilda idéer till praktisk planering och handling.

• Identifiera de mest lovande idéerna och snabba vinsterna. Vilka idéer är sådana att de kan tillföra värde på kort sikt och testas snabbt i verkliga situationer, kanske även med kunder och partners? Bygg prototyper och gör pilottester. Innovera tillsammans med kunder och andra aktörer i värdekedjan om möjligt – det kommer inte bara att hjälpa till att bygga bättre IoT-lösningar, utan också att bidra till ditt rykte som en innovatör.
• Bygg teamet som kommer att genomföra IoT-projektet. Vem ska vara med? Är alla tillgängliga? När kan vi börja? Vilka kompetenser behövs, vilka saknas? Var hittas extern hjälp och expertis för att underlätta och genomföra omvandlingen?

3. UTVECKLA lösningen.

• Bygg din lösning. Utveckla den på ett smidigt, iterativt sätt där du börjar med produktens mest kritiska funktioner först, och bygg sedan ytterligare funktionalitet i senare steg.
• Om möjligt, involvera dina kunder i början av testningen och ibruktagandet av lösningen, för att säkerställa en smidig start till driften av lösningen.
• Börja se och mäta nyttan i verkligheten!

4. TA I DRIFT lösningen.

• Ta din IoT-lösning till en del av din dagliga drift, för att få ut dess fulla värde. I detta skede kommer du att ha en lösning som förbättrar produktiviteten och ger dig en konkurrensfördel. Kom ihåg att göra kontinuerliga förbättringar i din lösning för att behålla fördelarna över tid och att hitta nya möjligheter till ytterligare nytta. Detta kan ske till exempel genom feedback från kunder, benchmarking inom din industri samt innovationer som du och ditt team jobbar med.

Är du intresserad av nya affärsmöjligheter, mervärde och produktivitetsförbättringar som möjliggörs av IoT? Vill du diskutera mer om hur man kan förvandla dem till verklighet för dig? Tveka inte att kontakta oss, vi diskuterar gärna närmare.

Sininen Polku erbjuder dig en komplett IoT -transformationsresa genom ovannämnda steg, och vi anpassar alltid vårt erbjudande för ditt företag och dina behov – vi hjälper dig hitta mervärdet ur IoT i ditt företag.

Vänliga hälsningar,
Den blåa pennan,  Sininen Polku teamet.

 

PS: Om du vill läsa mer om fakta och fantasi kring IoT, här är några bra tips:

Harvard Business Review, “How Smart, Connected Products Are Transforming Competition”:
https://hbr.org/2014/11/how-smart-connected-products-are-transforming-competition

“The Fourth Industrial revolution”, prof. Klaus Schwab, grundare och ordförande i World Economic Forum:
http://www.amazon.com/Fourth-Industrial-Revolution-Klaus-Schwab/dp/1944835008

“The Internet of Things”, Samuel Greenland:
http://www.amazon.com/Internet-Things-Press-Essential-Knowledge/dp/0262527731/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1460920256&sr=1-1&keywords=internet+of+things+%2C+MIT